Jahapp
Denna vecka har gått både fort och sakta. Gårdagen var tuff då jag hade ganska gnälliga små damer där inget riktigt dög. Dagen idag har varit bättre. Det är skönt.
Elsa bara rullar runt och masar framåt. Hon vill verkligen ta sig framåt! Angelica lurar lite och ligger ganska stilla för att sen blixtsnabbt masa fram. Nu gäller det att vara med. Dags för deras far att installera grind i trappen när vi åker iväg på tisdag, för när vi kommer hem efter jul och nyår så kommer de garanterat ta sig fram fortare än nu.
Angelica har fått sin andra tand. Den lyste så fint där i munnen när jag kikade igår. Men hon busade snabbt till det och gav igen genom att bita mig i bröstvårtan när hon åt. Aj! Jag ropade till och höll för, hon tittade upp på mig och smällde av världens största och sötaste leende. Skitunge. Då kan man ju inte vara arg... Hon har inte bitit mig igen, än så länge...
I tisdags så var jag och skaffade mig och barnen lite nya vänner. Jag träffade på facebook en annan tvillingmamma som legat inne på barn 4 samtidigt som oss, men som vi inte träffade då vi gick om varandra helt. Men världen är liten, så vi började prata och sen när det visade sig att hon bara bodde i Hörnefors så for jag på besök. Fick ett superfint mottagande och en god lunch och gott fika. När barnen blir stora tror jag det är roligt med ett nätverk av andra tvillingbarn, så det är roligt att träffas och inse att man trivs riktigt bra i sällskapet. Man kan aldrig få för få vänner, och nya vänner som förstår nästan exakt vad vi gått igenom är värda mycket. Jag ser fram emot vår nästa dejt efter jul.
Julklapparna är shoppade oxå. Det känns jäkligt bra. Bara luta sig tillbaka nu och slå in dem. Väldigt najs!
Mina små fina prinsessor äter på bra. En till två gånger om dagen så får de äta lite olika pureer som jag mixar ihop. Blandar lite hej vilt mellan potatis, morot och palsternacka. Har även i lite olja och bröstmjölk för perfekt konsistens, och de äter! Sötungar! De bara drar i skeden i munnen och skriker när de inte får maten fort nog... Vi provade även lite gröt igår. Det verkade toppen och de var lika ivriga som den andra maten.
För 9 månader sedan...
...föddes dessa två:
De är de vackraste jag vet! Elsa till vänster och Angelica till höger.
Idag har jag lagt upp ett klipp på facebook där de för allra första gången bryr sig om varandra. Jag kan tyvärr inte kopiera det och lägga in det här. Hittar inte kabeln till telefonen... Men de började med att ligga på rygg bredvid varandra, men sen så har de båda vänt på sig och masat så de ligger ansikte mot ansikte och skrattar mot varandra, i säkert 10 minuter höll de på så. Och Elsa har aldrig skrattat innan, inte sådär. Hon har lett med hela ansiktet och låtit lite, men inte detta hjärtliga skratt. Jag smälter så söta de var mot varandra. Nu börjar säkert en rolig tid för oss här hemma! Titta på klippet på min facebook.
Så här söta är vi:
Här är det bara massa kärlek!
Sen är jag bara glad. Känner mig nöjd med livet. Har vägt mig och väger mindre än jag gjort på många år. Yeey! Just nu finns inte tid och energi för träning och någon speciell diet då jag ammar, men barnvagnspromenaderna och lite tid att äta verkar göra susen! Helt okej för mig, hade varit tråkigt att gå upp i vikt.
Barnen har börjat äta och de äter faktiskt. Elsa verkar gilla det här med mat.
Även om just den här bilden gör dem rättvisa.
Nu vaknar de små liven efter eftermiddagsluren. Nu är det dags att gosa med bebisar igen.
En bra dag.
Biobesök och tågbiljetter
Idag var en svår dag för mig. Jag har längtat efter att se Breaking Dawn, part 2, som går på bio. Har älskat de andra Twilight filmerna och böckerna så jag har varit så sugen att se denna film sen förra året. Men detta år är det inte bara att gå på bio hur som helst. Jag har ju två små knoddar att ta hänsyn till. Men med lite planering så tänkte jag att det skulle gå att smita iväg de 2 ½ timme det skulle ta att se filmen och åka fram och tillbaka från min morbror på umedalen.
Min morbror och hans fru och min kusin ställde mer än gärna upp att barnvakta töserna. Och efter att de träffats ganska mycket och barnen verkar trivas med dem så tyckte vi att det inte var värt att skjuta upp biobesöket längre. Men det är inte lätt att lämna barnen, ens för några ynka timmar. Det slet ont i hjärtat även om flickorna var nöjda när vi åkte. Filmen var bra, ruskigt bra, och jag kunde under vissa delar av filmen koppla bort min ängslan och dåliga samvete. När filmen var klar så sprang jag till bilen och sen även från bilen in till barnen. Angelica hade varit lite ledsen till och från och mitt dåliga samvete späddes på. Jag ska aldrig lämna bort mina bebisar igen. Så känns det nu i alla fall. Även om varken Rolle, Carina eller Linnea tyckt det gått alltför hemskt för de sa att de gärna gör om barnvakteriet. Så helt hysteriskt jobbigt kan det inte ha varit... För Elsa hade det gått riktigt bra, hon hade inte varit ledsen alls, vilket kändes skönt. Men mina fina små. Nu dröjer det tills mamma är borta igen... Det lovar jag!
Middagen stod även på bordet när vi kom från bion. Så snacka om att bli bortskämd. En jättegod fläskfilegryta med tagliatelle.
Sen är det ju snart jul igen och vi ska åka uppåt för att fira jul och nyår. Stefans syster funderade att åka tidigare upp med tåg, då tänkte jag att jag och barnen hänger på så får vi vara hos familjen några dagar extra. De ska få en ny RS-vaccinspruta den 18 dec, så efter det så tar vi tåget direkt från Umeå. Jag hoppas det blir bra. Sist gick tågresan hyfsat okej. Denna gång måste jag ha mer grejer med då Stefan kommer upp först 22 på kvällen. Men en stor ryggsäck ordnar det sig. Händerna måste vara fria för att bära bebisar. Men ser fram emot julen mer nu.
Idag åkte advetsljusen fram. Imorgon tänds dem och julgardinerna åker upp. Sen dammsuger vi nog av golven och kanske vaskar oxå. Sen är det jul här i vårt hus. Granen klär vi lite närmare jul, men inte dagen innan som traditionen egentligen är hos oss, eftersom vi då inte är hemma. Men kanske mer mot andra advent eller så.
