AgnesNutti

every day counts...

Känns som sommar...

Nu känns det som om sommaren är här. I en vecka har solen lyst över oss. Det är härligt!

I tisdags var vi med öppna förskolan på Sand och kollade lite på fåren och lammen. Det var en härlig utflykt och jag börjar inse att nu börjar mina små älsklingar bli stora. De uppskattade det jättemycket verkade det som och sedan sov de jättegott i vagnen. Mer utflykter för oss.





Kanske prova på ett besök på Leos lekland en regnig dag och se vad de tycker. Nu passar vi på att njuta i solen och bara må gott.

Igår fick vi besked att våra bebisar fått plats på förskolan till hösten. Känns lite tufft för de känns så små men det är högtryck på förskoleplatser här i byn så gäller att ta varje chans man får. Det går nog bra. Jag hoppas det. Detta betyder dock att jag snart börjar jobba själv. Hur ska det gå? Känner mig ringrostig. Men jag längtar ändå på ett sätt.

Allt tuffar på.

Barnen växer och utvecklas precis som de ska i sin korrigerade ålder. Det känns härligt. Nu är småtrollen drygt 14 månader/ 11 månader korrigerat. Det är så härligt att följa med dem dagligen och vara med om alla bus. För bus gör de, det lovar jag.



De kryper fort nu, har gjort det en månad ungefär, och överallt är dem. Långa armar har de fått också. Men det är bara härligt. Jag har stora tjejer nu.

Igår busade vi så jag höll på att skratta ihjäl mig. De har börjat tycka det är roligt att jag jagar dem. Framförallt Elsa fattar och skrattar högt innan hon kryper iväg. När Stefans kom hem igår så kröp hon upp i hans famn när jag jagade henne. Sötnos. Angelica sitter kvar men skrattar gott när jag säger att jag ska komma och ta henne.

Nu börjar det bli lite gnälligt här så dags att roa knoddarna.