Rubrik saknas...
Biiip... Hjärnan är alldeles tom. Jag har mycket att stå i och många tankar som snurrar, och därför står det mest still för det är för mycket helt enkelt...
Imorgon har jag fullt upp, hinner inget förutom jobb och kvällens planer...
På lördag är det dags att fara norrut mot Luleå, för på söndagmorgon går flyget mot Turkiet. Ingenting är packat... Aaaah! Paniken!! Men, det jag inte får med mig blir glömt helt enkelt...
Igår var jag och gosade med en vecka gammal bebis. Det är min söta väninna som fått en världssöt bebis. Shit så himla kär jag blev. Men jag hoppas jag får gosa när helst jag vill...
Men idag då? Riktigt sjåigt på jobbet, jag vet inte vad barnen fick i morgonvällingen, men herreje säger jag bara. Sickna busungar! Men söta som socker är de, så jag förlåter dem. Men en trött Agnes satte sig i bilen hem och konstaterade att det är en av de få stunder jag skulle hinna sitta denna kväll... Hem och påbörja matlagning. Fick då veta att middag fanns hos svärmor. Köttsoppa! Har inte ätit det sen jag började med LCHF, för det är inte så mycket i den jag kan äta. Men jag petade bort morötter och potatis, åt kött och lite palsternacka och lite kålrot och massa buljong. Väldigt god soppa verkligen! Doppade några ostskivor i buljongen i stället för bröd. Ruskigt gott!
Sedan hem och fix och dona, lunch för morgondagen tillverkades - kasslergryta. Fixade och donade lite till... Klockan var nu mot 21... Phu... Upp på crosstrainern och körde mig svettig och sedan lite magövningar framför tv.n... Sen klippa och måla tånaglarna. Fila och måla naglarna. Jepp, lite fåfäng är jag. Men måste bli fin inför resan... Packa? Just ja! Äsch, jag tar det på lördag...
Nu mot sängen. Vet ni, det är fredag imorgon!
Imorgon har jag fullt upp, hinner inget förutom jobb och kvällens planer...
På lördag är det dags att fara norrut mot Luleå, för på söndagmorgon går flyget mot Turkiet. Ingenting är packat... Aaaah! Paniken!! Men, det jag inte får med mig blir glömt helt enkelt...
Igår var jag och gosade med en vecka gammal bebis. Det är min söta väninna som fått en världssöt bebis. Shit så himla kär jag blev. Men jag hoppas jag får gosa när helst jag vill...
Men idag då? Riktigt sjåigt på jobbet, jag vet inte vad barnen fick i morgonvällingen, men herreje säger jag bara. Sickna busungar! Men söta som socker är de, så jag förlåter dem. Men en trött Agnes satte sig i bilen hem och konstaterade att det är en av de få stunder jag skulle hinna sitta denna kväll... Hem och påbörja matlagning. Fick då veta att middag fanns hos svärmor. Köttsoppa! Har inte ätit det sen jag började med LCHF, för det är inte så mycket i den jag kan äta. Men jag petade bort morötter och potatis, åt kött och lite palsternacka och lite kålrot och massa buljong. Väldigt god soppa verkligen! Doppade några ostskivor i buljongen i stället för bröd. Ruskigt gott!
Sedan hem och fix och dona, lunch för morgondagen tillverkades - kasslergryta. Fixade och donade lite till... Klockan var nu mot 21... Phu... Upp på crosstrainern och körde mig svettig och sedan lite magövningar framför tv.n... Sen klippa och måla tånaglarna. Fila och måla naglarna. Jepp, lite fåfäng är jag. Men måste bli fin inför resan... Packa? Just ja! Äsch, jag tar det på lördag...
Nu mot sängen. Vet ni, det är fredag imorgon!
Det är mycket nu...
Full rulle för mig nu för tiden, både på jobb och privat. Helst när jag fått för mig att motionera. Blir så lite tid för soffhäng, men vad sjutton. Är nog värt det i slutändan.
Har haft tre ganska svettiga pass varje dag nu i tre dagar. Får hoppas motivationen håller i sig så jag tränar resten av veckan oxå. Det blir nog bra hoppas jag.
Gjort månadens roliga oxå - betalat alla räkningar. Well, det måste väl göras, men jag skulle gärna slippa...
Wordfeud har blivit lidande oxå på grund av mitt "stressiga" liv. Men det är kanske bara bra. Idag var en lång arbetsdag, men hade en friskvårdstimme mellan jobb i barngrupp och föräldramötet vi hade på kvällen. Den timmen ägnade jag åt svettig stavgångsprommis med inslag av joggingintervaller för att öka puls och även fart. Nöjd med mig själv.
Planen var att hoppa i säng nu. Börjar först 9 imorgon, men stänger hela bygget så bir en lång dag på jobbet. Ska jag orka upp för en stavgångsprommis innan jobbet? Jag ställer klockan och så hoppas jag att jag kämpar mig upp...
Borde packa oxå.... På söndag går flyget från Luleå med destination Turkiet. Längtar massor! Men inget är packat so far, men jag hinner väl... =) Och det jag glömmer, det glömmer jag.
Men de kommande dagarna jobbar jag ganska länge på eftermiddagen, och sedan ska jag hinna fixa här hemma oxå. Och även fixa inför födelsedagsfesten vi ska ha för min kollega på fredag. Äsch, jag hinner. Mindre tv och wordfeud, mer fix, packning och motion.
He bli bra!
Har haft tre ganska svettiga pass varje dag nu i tre dagar. Får hoppas motivationen håller i sig så jag tränar resten av veckan oxå. Det blir nog bra hoppas jag.
Gjort månadens roliga oxå - betalat alla räkningar. Well, det måste väl göras, men jag skulle gärna slippa...
Wordfeud har blivit lidande oxå på grund av mitt "stressiga" liv. Men det är kanske bara bra. Idag var en lång arbetsdag, men hade en friskvårdstimme mellan jobb i barngrupp och föräldramötet vi hade på kvällen. Den timmen ägnade jag åt svettig stavgångsprommis med inslag av joggingintervaller för att öka puls och även fart. Nöjd med mig själv.
Planen var att hoppa i säng nu. Börjar först 9 imorgon, men stänger hela bygget så bir en lång dag på jobbet. Ska jag orka upp för en stavgångsprommis innan jobbet? Jag ställer klockan och så hoppas jag att jag kämpar mig upp...
Borde packa oxå.... På söndag går flyget från Luleå med destination Turkiet. Längtar massor! Men inget är packat so far, men jag hinner väl... =) Och det jag glömmer, det glömmer jag.
Men de kommande dagarna jobbar jag ganska länge på eftermiddagen, och sedan ska jag hinna fixa här hemma oxå. Och även fixa inför födelsedagsfesten vi ska ha för min kollega på fredag. Äsch, jag hinner. Mindre tv och wordfeud, mer fix, packning och motion.
He bli bra!
En vecka kvar...
Mitt liv ångar på för fullt just nu. Jag hinner knappt med själv.
Det är mycket på jobbet, men jag trivs riktigt bra så det är bara kul när det blir lite kaos emellanåt. Uppskattar dessmer de stunderna när man hinner mysa med de små söta...
Om en vecka smäller det igen. Turkiet är det dags för. Ska dit med familjen. Alltså - mor och far, mina syskon, min sambo och storebrors sambo. Lillebrors käresta har dragit till andra sidan jorden så hon får hänga på nästa gång. Eftersom detta är första gången vi åker utomlands tillsammans som familj så kan du Emilia räkna med att vi åker om sisådär 27 år... =)
Det ska bli väldigt roligt att få komma iväg hela familjen. Eftersom vi är ganska många är vi spridda åt olika håll så är det sällan vi träffas allihop och gör något roligt tillsammans. Ser framemot en vecka i lättja. Efter det borde jag vara laddad inför allt hösten och vintern har att komma med.
Jag har även blivit helt fast med Wordfeud, en app på mobilen. Jag måste gå in jämt för att kolla om det är min tur. Dock suger jag på ordkunskap - men jag tror ju inte jag blir dummare av att försöka. Eller?!
Igår fick jag och Stefan följa med Towis och Kent ut i skogen. Vi plockade trattkantareller. Kantarellerna Stefan hittade fick oxå slinka ner i hinken. Jag fick ca 5 liter svamp. Det blev en supergod middag med smörstekta kantareller. Förvällde resten och fryste in. Nu blir det höstmys!
Jag har börjat inse att jag förslöat mig helt och hållet, vilket många av mina nära påpekat. Idag försökte jag starta upp maskineriet igen. Solen lyste så härligt så jag bestämde mig för en stavgångsprommis. Stefan hängde med på en för mig jobbig powerwalk. Mot slutet när takten blev lägre så blev det några joggingintervallen för att höja både fart och puls. Det var riktigt skönt och jag hoppas att jag inte förslöas igen utan kommer ihåg hur härlig känslan är under och efteråt, även om det känns motigt innan.
Jag fortsätter med mitt LCHF:ande. Det känns som rätt väg i livet för mig. Fortsätter gå neråt på vågen, även om det går sakta. Därför är träningen något jag måste ta tag i nu så vikten inte stannar av. 12 kg är borta från min tunga kropp, och mer ska försvinna!
Jag VILL, jag SKA och jag KAN!
Det är mycket på jobbet, men jag trivs riktigt bra så det är bara kul när det blir lite kaos emellanåt. Uppskattar dessmer de stunderna när man hinner mysa med de små söta...
Om en vecka smäller det igen. Turkiet är det dags för. Ska dit med familjen. Alltså - mor och far, mina syskon, min sambo och storebrors sambo. Lillebrors käresta har dragit till andra sidan jorden så hon får hänga på nästa gång. Eftersom detta är första gången vi åker utomlands tillsammans som familj så kan du Emilia räkna med att vi åker om sisådär 27 år... =)
Det ska bli väldigt roligt att få komma iväg hela familjen. Eftersom vi är ganska många är vi spridda åt olika håll så är det sällan vi träffas allihop och gör något roligt tillsammans. Ser framemot en vecka i lättja. Efter det borde jag vara laddad inför allt hösten och vintern har att komma med.
Jag har även blivit helt fast med Wordfeud, en app på mobilen. Jag måste gå in jämt för att kolla om det är min tur. Dock suger jag på ordkunskap - men jag tror ju inte jag blir dummare av att försöka. Eller?!
Igår fick jag och Stefan följa med Towis och Kent ut i skogen. Vi plockade trattkantareller. Kantarellerna Stefan hittade fick oxå slinka ner i hinken. Jag fick ca 5 liter svamp. Det blev en supergod middag med smörstekta kantareller. Förvällde resten och fryste in. Nu blir det höstmys!
Jag har börjat inse att jag förslöat mig helt och hållet, vilket många av mina nära påpekat. Idag försökte jag starta upp maskineriet igen. Solen lyste så härligt så jag bestämde mig för en stavgångsprommis. Stefan hängde med på en för mig jobbig powerwalk. Mot slutet när takten blev lägre så blev det några joggingintervallen för att höja både fart och puls. Det var riktigt skönt och jag hoppas att jag inte förslöas igen utan kommer ihåg hur härlig känslan är under och efteråt, även om det känns motigt innan.
Jag fortsätter med mitt LCHF:ande. Det känns som rätt väg i livet för mig. Fortsätter gå neråt på vågen, även om det går sakta. Därför är träningen något jag måste ta tag i nu så vikten inte stannar av. 12 kg är borta från min tunga kropp, och mer ska försvinna!
Jag VILL, jag SKA och jag KAN!
Livet kommer emellan...
Bloggningen har visst inte blivit prio 1 i mitt liv de senaste månaderna. Jag glömmer bort det helt enkelt, även om jag har haft tid.
Jag har varit till Kreta och ett ställe som heter Stalis med Kent, Towe, Terje och Stefan såklart. Vi hade en superhärlig vecka med sol, bad och fest. Träffade många härliga människor och det var riktigt tråkigt att behöva åka hem efter en vecka. Jag kan starkt rekommendera de som vill till Kreta att åka till Stalis. Är inte dessmer svenskar där heller, utan mest folk från Storbritannien och Irland. Vi hittade några favoritställen. En restaurang vi tyckte bra om hette Coralis. Den låg ganska nära vårt hotell. God mat, trevlig personal och vi blev snabbt stamkunder. Ett litet ställe nere vid stranden hette Yassas. En restaurang, med strandservering. Gratis solstolar som kund. Vi blev snabbt stammisar där och gillade skarpt personalen och ägaren. God mat, billig öl, solstolar, skitbra strand.... Kan inte säga mer än att vi trivdes där. En pub som var riktigt trevlig med livetrubadur varje kväll hette Dwyer's. Det är en irländsk pub. Där var vi nästan varje kväll och spelade biljard, sjöng, surrade med folk och bara hade det allmänt trevligt. Där fanns det god dryck. En cocktail som jag föll för hette: multiple screaming orgasm... Well, kan jag säga mer än att den var supergod?
Under resan kan jag tala om att LCHF föll i rejäl glömska. Jag återhämtade mig från glömskan så snart vi landade i Sverige igen. Eller nästan i alla fall... Men nu är jag back on track. Det känns skönt, och samtidigt livsviktigt för mig. LCHF är min väg i livet. Det måste vara det. Det ÄR det.
Vågen vi hade hemma var försvunnen när vi kom hem igen, för lillebror hade varit och hämtat hem alla sina grejer - varav vågen var en... Saknad... Kunde inte väga mig för att se hur mkt greklandsresan hade förstört mina försök till viktnedgång... I förrgår inhandlade jag en våg, och vägdagen - idag, söndag - har kommit. Nervös och orolig klev jag upp på vågen... Hur mycket har jag gått upp under en rejäl fuskvecka? Jag har hunnit äta LCHF en vecka sen jag kom hem och jag hoppades att domen inte skulle slå för hårt på mitt självförtroende... Plus ett kilo klarar jag av att ta, det är okej... Men inte mer. Då orkar jag inte... Om man kan förstöra allt man kämpat för så lätt så känns det sjukt jobbigt.
Nåja, vägningen ja. Ställde mig där imorse och blev positivt överraskad. Jag har till och med gått ner sen jag vägde mig sist. Hur är det möjligt? Lycklig idag, det är jag kan jag säga. - 0,2 hg bara, men det är neråt sen jag vägde mig sist! En väldigt glad Agnes ser framför sig livet just nu. Jag längtar till den period i livet som jag kan luta mig tillbaka och vara nöjd med mig själv. Nöjd med min kropp. Det är en lång, lång väg kvar. Men jag är på väg åt rätt håll. 11,7 kg ner sen i maj och sen min kära kusin hjälpte mig. Detta måste vara vägen för mig. Just nu är det den enda vägen jag kan ta. Och jag ska banne mig lyckas!
Jag har varit till Kreta och ett ställe som heter Stalis med Kent, Towe, Terje och Stefan såklart. Vi hade en superhärlig vecka med sol, bad och fest. Träffade många härliga människor och det var riktigt tråkigt att behöva åka hem efter en vecka. Jag kan starkt rekommendera de som vill till Kreta att åka till Stalis. Är inte dessmer svenskar där heller, utan mest folk från Storbritannien och Irland. Vi hittade några favoritställen. En restaurang vi tyckte bra om hette Coralis. Den låg ganska nära vårt hotell. God mat, trevlig personal och vi blev snabbt stamkunder. Ett litet ställe nere vid stranden hette Yassas. En restaurang, med strandservering. Gratis solstolar som kund. Vi blev snabbt stammisar där och gillade skarpt personalen och ägaren. God mat, billig öl, solstolar, skitbra strand.... Kan inte säga mer än att vi trivdes där. En pub som var riktigt trevlig med livetrubadur varje kväll hette Dwyer's. Det är en irländsk pub. Där var vi nästan varje kväll och spelade biljard, sjöng, surrade med folk och bara hade det allmänt trevligt. Där fanns det god dryck. En cocktail som jag föll för hette: multiple screaming orgasm... Well, kan jag säga mer än att den var supergod?
Under resan kan jag tala om att LCHF föll i rejäl glömska. Jag återhämtade mig från glömskan så snart vi landade i Sverige igen. Eller nästan i alla fall... Men nu är jag back on track. Det känns skönt, och samtidigt livsviktigt för mig. LCHF är min väg i livet. Det måste vara det. Det ÄR det.
Vågen vi hade hemma var försvunnen när vi kom hem igen, för lillebror hade varit och hämtat hem alla sina grejer - varav vågen var en... Saknad... Kunde inte väga mig för att se hur mkt greklandsresan hade förstört mina försök till viktnedgång... I förrgår inhandlade jag en våg, och vägdagen - idag, söndag - har kommit. Nervös och orolig klev jag upp på vågen... Hur mycket har jag gått upp under en rejäl fuskvecka? Jag har hunnit äta LCHF en vecka sen jag kom hem och jag hoppades att domen inte skulle slå för hårt på mitt självförtroende... Plus ett kilo klarar jag av att ta, det är okej... Men inte mer. Då orkar jag inte... Om man kan förstöra allt man kämpat för så lätt så känns det sjukt jobbigt.
Nåja, vägningen ja. Ställde mig där imorse och blev positivt överraskad. Jag har till och med gått ner sen jag vägde mig sist. Hur är det möjligt? Lycklig idag, det är jag kan jag säga. - 0,2 hg bara, men det är neråt sen jag vägde mig sist! En väldigt glad Agnes ser framför sig livet just nu. Jag längtar till den period i livet som jag kan luta mig tillbaka och vara nöjd med mig själv. Nöjd med min kropp. Det är en lång, lång väg kvar. Men jag är på väg åt rätt håll. 11,7 kg ner sen i maj och sen min kära kusin hjälpte mig. Detta måste vara vägen för mig. Just nu är det den enda vägen jag kan ta. Och jag ska banne mig lyckas!
