AgnesNutti

I eftermiddags kom två av mina mostrar, Cia och Gonka, och min kusin Jenny på ett snabb-besök. De var påväg söderut till Sundsvall för att hälsa på min kusin Sara och shoppa lite. Men eftersom jag har två sötnosar hemma så valde de att kika in på vägen söderut. Jätteuppskattat och mina små skötte sig snyggt! Herregud, att vara mamma åt tvillingar är ju rena semestern. Eller?!

 

Idag var jag jättesugen på räkmacka, så det var väl bara att slänga ihop en till kvällsfika då. Gjorde egen "sås" av gräddfil, majonäs, rom, citron och dill. Supergott! Sen några äggskivor och lite räkor och toppa med några gurkskivor och citron. Älskar citron! Äter gärna en citronbit per tugga.

 

 

Öste inte på med för mycket räkor, äter hellre en till macka imorgon. Mums!

 

 

Jag känner att jag fått upp skrivarnerven igen. Det är skitkul att bara låta orden flöda. Det får mig att tänka oxå och fundera på vad jag vill dela med mig av till andra. Skriver för min egen skull men även för att låta andra ta del av mitt liv. Det är ju så himla spännande just nu. Eller inte?!

 

 

I början när jag skulle börja vara ensam med flickorna var jag livrädd. Orolig att jag inte skulle klara av dem själv. Men det går riktigt bra just nu. De är så himla snälla största delen av dagen. Det är härligt. De är glad bara de fått äta och har torr blöja. Ja, och fått sova då såklart! Jag är tacksam för varje stund. Jag har slutat räkna minuter och försöker njuta av dagarna istället. Njuta av att få vara med de bästa i hela världen och bara se dem må bra. Det bästa som finns är när de just har sovit, ligger vid bröstet och har precis ätit, smackar belåtet och tittar upp på mig med ett stort leende. Då mår jag bra.

 

Jag har lagt ner allt som heter "jag måste". Jag lever verkligen i nuet och tar hand om mina barn, om tvätten blir liggande så ligger den bra där. Om jag inte hinner damma och tvätta fönster så får det vara. Just nu så får allt annat stå tillbaka. Först och främst så gäller det att  finnas där för de små. När de sover på dagen så passar jag på att äta. Just nu så sover jag inte något under dagen, utan jag myser mest på, kanske går på toa eller en promenad med dem. Jag är inte trött. Jag lever på kärlek.

 

Jag insåg idag att jag inte sovit längre än 3 timmar i stöten på ca 6 månader. Men det funkar. Hur det är möjligt vet jag inte, men det går riktigt bra. För det mesta känner jag mig inte ens trött eller sliten. När vi låg på barn 4 så sov jag dåligt på grund av all oro, och sen var jag tvungen att vakna på natten och pumpa ur mjölk så att mina barn skulle få mat och för att behålla mjölkproduktionen. Nu så vaknar trollen och vill ha käk kanske var tredje eller fjärde timme på natten, men eftersom jag har två som ska äta och rapas så är man ju vaken en stund vid varje matning. Men det är ett kärt besvär.

 

Dags att mata bebis igen. Ett kärt nöje är det. Så himla tacksam att jag trots allt kan amma. Det är ganska ovanligt enligt några jag pratat med, dels eftersom jag har barn som fötts alldeles för tidigt - då kan man ha svårt att få igång och kunna behålla mjölkproduktionen, sen eftersom jag har tvillingar. Det är inte alltid mjölken räcker till. Men för mig verkar den onekligen göra det, då de små trollen växer som de ska. Men oj, just det. Mata Elsa var det. I love it!