Ännu en ny helg.
Tiden rusar verkligen fram och jag hinner inte med något känns det som. Men det viktigaste hinns med, omvårdnaden om mina barn, och det är väl det enda jag egentligen måste hinna med just nu så jag är nöjd.
De viktigaste, en bild från i morse...
Ute dånar det verkligen nu. Det regnar och blåser hemskt. Höststorm känns det som. Jag är glad att jag är inomhus. Jag sitter och kollar film, men börjar bli lite trött. Sjätte sinnet är på tv och den fångar mig inte riktigt. Men jag spelar in den för att kanske vilja se den för framtida bruk. Jag funderar starkt på att gå och lägga mig snart, men blev bara sugen att skriva av mig. Det är första kvällen på länge som jag har båda armarna fria och känner att jag har tid. Barnen har varit lite smågriniga nu ikväll och ätit ganska ofta, Elsa har somnat hos sin far och de sussar nog sött nu. Angelica kom tillslut till ro efter en hel del bökande och snuttande vid bröstet, och somnade så nu ligger hon bredvid mig i babynestet. Jag ska nog snart ta henne och gå och sova i sängen vi med.
Angelica, en bild tagen igår.
Idag kände jag mig så instängd efter att inte ha hunnit vara ute på flera dagar så jag klädde på barnen när de ville sova där vid två-snåret och så gick vi ut. Först då märkte jag att det regnade... Hmm, jaja. Barnen och jag var redan påklädda så jag sket i regnet och gick ändå. Så söt är jag inte så att jag smälter av lite regn.
Här sover de små så gott i vagnen. Ser ni den fina vanten som sticker upp? Den, och såklart tre till plus matchande tjocksockar, har min Cine siessa stickat till Elsa och Angelica. Jättefina! Lite stora, men de fyller sitt syfte att värma kalla små händer i vagnen, så vi är supernöjda! Och så kan de ha dem så mycket längre. Perfekt!
Och de fina, fina, fina pippitröjorna som deras muore (mormor) har stickat! Perfekta de med! In med barnen i en åkpåse och en filt över och de sov så gott under promenaden!
När jag var ute och gick, så hann jag fundera mycket. Jag gick längs sjön och var ute ca 1 ½ timme. Om jag blundade lite när jag gick så kunde jag nästan, nästan, förnimma en lukt som påminner om fjälls en regnig och kall dag. Jag började tänka på de dagar när jag följde med pappa i båten när han fiskade och jag satt och rensade fisk en regning och kall dag i båten. Jag var säkert inte överlycklig då att jag satt i den där kalla båten, men idag minns jag det med glädje. Jag hoppas mina barn vill följa med sin vare (morfar) ut i båten och rensa fisk. Men jag tror inte jag tvingar ut dem när det regnar... Och när jag tänker efter så tror jag i ärlighetens namn det var sällan pappa tvingade ut oss över huvud taget. Jag ville följa med! Och var det riktigt ruskigt väder så åkte han själv och vi syskon brukade komma ner till stranden och rensa fisk när han kom iland.
Jag har tänkt mycket på min barndom i fjälls idag. Jag tänker på den med lycka och glädje.
Inte en bild från min barndom, men en bild från fjälls. Det var från kalvmärkningen i Slappe förra sommaren.
Jag tänkte på kalvmärkning idag när jag var ute. Inte så konstigt eftersom jag varje sommar när jag var liten hängde med på dem. Jag tänkte på hur regnet smattrade mot kåtaduken och hur mysigt det var att ligga inne i värmen med en sprakande brasa. Hur gott man sov. Jag tänkte på det då mina barn sov så gott till det smattrande regnet på vagnens regnskydd och associerade detta till smattrande mot en tältduk, i mitt fall en kåtaduk. Jaja, efter en veckas regnande så var det inte mysigt längre med det där smattrandet längre, då var man dyblöt, trött och less. Men just idag tänkte jag på det där smattrande regnet som något riktigt mysigt. När vi satt alla syskon plus ett gäng med andra ungar och spelade kort inne i kåtan på kalvmärkningen i Skuolla.
Jag längtar tills jag får ta med mina barn upp till fjälls, till Vaisa. Jag hoppas de får uppleva riktigt många lyckliga dagar där, och skapa egna härliga minnen. För gott om härliga, lyckliga minnen från mitt älskade Vaisa, det har jag. Massvis!
Avslutar med en härlig bild! Blir så glad när jag ser mina små le. De värmer i hela hjärtat.
Jag har egentligen så mycket jag vill skriva om. Men jag tror jag måste törna in nu. Är riktigt trött och barnen sover. Så jag måste oxå passa på. Det är ju redan helg igen, så jag får förhoppningsvis mer tid att skriva av mig senare under helgen.
Godnatt!
Kommentarer
Postat av: Anne-Laila Gunillasson Påve
Vad roligt att se att dina små gryn mår så bra! Häftigt att du har blogg, ska försöka följa! :) Å ja ser på dina bilder hur dom två små söta ligger och leker i babygym m.m och då längtar ja tills vi är där!!
Våra barn är mirakel!
Ta hand om er!
/ Julia & Sofias mamma :)
Svar:
AgnesGrapeNutti
Trackback
